Prisade SSL-domaren Thomas Andersson berättar om nya säsongen, sin karriär, matchledarskapet, vad som är viktigast, fokus och att hinna njuta av underhållningen.
Thomas Andersson har dömt i Elitserien/SSL sedan 2002.
Nu blickar han fram mot kommande säsong där han fortsätter döma i SSL Herr.
– Ett år till, sedan är det jubileum för mig i SSL eftersom jag då dömt i ligan i 20 år, säger Thomas Andersson.
– Det ska bli jättekul med en ny säsong och framförallt att döma inför publik igen. Vi hade en rolig och kul säsong i fjol där jag och Rickard Wissman fick previlegiet att döma en ny SM-final men samtidigt var det en säsong där vi hela tiden väntade på sena besked om vi skulle döma eller inte. Det fanns en osäkerhetsfaktor på grund av pandemin och det var trist. Nu hoppas vi att den här säsongen bjuder på en inramning som sporten förtjänar.
Thomas Andersson har dömt tillsammans med Rickard Wissman sedan 2009 och i våras fick duon ta emot pris som "Årets Domare" för tredje gången.
Innan Wissman-tiden dömde Thomas med kompisen Kalle Fahlander.
– Allt började någonstans i september 1993 när jag spelade i Duvbo. I Stockholm måste alla klubbar bidra med domare för att det ska snurra runt och vår ordförande kom till vår träning en dag och frågade om någon ville döma. Jag sträckte upp handen och sa att jag inte ville tacka nej till något jag inte testat på. Kalle Fahlander räckte också upp handen. Vi kände inte varandra då, men dömde tillsammans i sexton år, upplevde mycket ihop och han var också bestman på mitt bröllop. Det skvallrar lite om vilken relation som byggs upp med ens domarpartner.
Innebandyn förordrar fasta domarpar, hur ser du på det?
– Det har både för- och nackdelar. Fördelen är att jag och Rickard kan varandra, det räcker att se på honom för att veta hur han tänker. Det är som ett extra förhållande, kan man säga. Sedan finns risken att det snurras i samma hjulspår och att saker kanske går för mycket på automatik. De senaste två åren har vi testat att döma med andra än våra fastna partners för att hitta nya infallsvinklar och skapa ny energi i domarskapet. Det har varit bra, domare är individer med olika styrkor, svagheter och erfarenheter, och vi lär av varandra. Den största nyttan med att döma med olika domare är att vi hittar en jämn nivå mellan alla kollegor. Lagen ska inte inte behöva bekymra sig över eller tänka på vilket domarpar som dömer, det ska alltid vara samma nivå. Det är bra att utbyta erfarenheter, men jag tycker också att vi når vår högsta nivå med en fast kollega. Det är som att spela i samma femma en hel säsong, man lär känna varandra, bygger relationer och evolverar av det.
Thomas Andersson har nått många framgångar. Han har bland annat dömt SM-finaler på både dam- och herrsidan och varit ute internationellt och gjort tre VM-turneringar. Andersson och Wissman är ensamma om att ha dömt tre raka Champions Cup-finaler, dessutom.
– Jag är är en av få som dömt en final på både dam- och herrsidan i SSL. Jag vet faktiskt ingen annan som gjort det, säger han.
– Att döma innebandy har varit en kul resa som även blivit en karriär. Först var det en grej för att tjäna lite extra pengar, men i takt med att det gick bra och att jag fick kredd för det jag gjorde så lärde jag mig att älska domaryrket. Nu har det blivit en naturlig del av livet. Jag jobbar en hel del med ledarskap i mitt civila arbete och varje gång jag ställer mig på planen får jag tillämpa allt praktiskt. Det är superhäftigt att få arbeta med kroppsspråk, konflikthantering, feedback och så vidare.
Att vara domare målas av många upp som otacksamt.
Går det bra är det ingen som bryr sig, blir det ett misstag så bryr sig alla.
– Hur du hanterar det där ligger väl också i vad du förväntar dig eller vill ha från ditt ledarskap. Det är inte så att vi domare förväntar oss att synas i media eller få kredd på sociala medier, utan sköter man sig så blir det inga omämnanden alls. Är det tyst så är det okej. Vi har en domarorganisation runt oss som sköter feedback och dialog, och det är därifrån vi hämtar det vi behöver ta till oss. Vi dömer inte matcher för att få tackkort efteråt, utan feedbacken och analysen sköter vi internt i organisationen.
Vad är viktigast som domare?
– Vi pratar mer om matchledarskap än att vara domare. Jag och Rickard tror på det proaktiva matchledarskapet. Vi vill vara aktiva, springa mycket, vara nära situationerna och hela tiden kommunicera. Vi brukar prata om 70-20-10 i kommunikationen där 70 % av kommunikationen på planen ska vara innan en situation uppstår, 20 procent under situationen och tio procent efter situationen. Vi pratar hela tiden för att spelarna ska vara medvetna om att vi är där och ser vad alla gör, att de vet att om de gör något regelvidrigt så blåser vi. Genom att hela tiden prata och kommunicera så minimerar eller eliminerar vi regelbrotten eftersom spelarna hela tiden får tänka efter och vet att domarögonen finns där. Vi vill att spelet ska flyta så bra som möjligt, vi vill inte behöva blåsa i sitationer där vi inte skulle behövt blåsa. Genom att hjälpa spelarna hela tiden med vår kommunikation så slipar vi bort dumheter som vi slipper blåsa för, och då kan spelet flyta på bättre, vilket ger de här snabba spelvändningarna och det fysiska spelet som alla vill se. Sedan är det tufft, vi har två par ögon och delar upp planen men det händer väldigt mycket saker på en och samma gång. Det är en utmaning för oss att läsa spelet, ligga ett steg före och vara proaktiva i vår kommunikation.
Har ni något speciellt ni fokuserar på?
– Mycket handlar om att tolka situationer och läsa spelet för att få så bra flyt som möjligt i det som händer på planen. Det kan handla om korta fördelar, att avvakta skador för att säkerställa att det blir rätt och inte sätts i system med fejkade saker, och effektiva tekningar. Allt för att slippa moment där folk riskerar att börja gäspa.
Några nya regler att ha koll på inför i år?
– Nej, egentligen inte, utan vi kör på med samma regelbok.
Att vara domare i en innebandymatch är intensivt.
Det händer väldigt mycket på kort tid och det går snabbt.
Men Thomas Andersson menar att det finns tid för att njuta av idrotten på planen också.
– Vi får påminna varandra ibland om att njuta av matcherna. Sedan har vi domare små saker som ger en kick. Som att ge en bra fördel som genererar ett fint mål, där vi känner att allt är frukten av att vi haft en proaktiv kommunikation med spelarna som ger ett bra domslut som genererar en bra sportslig produkt.
Vad är det bästa med domarjobbet?
– Om man som vi inte är tillräckligt bra för att spela i SSL men får chansen att döma i SSL så kan man inte ha en bättre plats i arenen. Det är fantastiskt att glida in i ett fullsatt Globen med en lagom enögd publik och, för att citera Jonas Eriksson, bygga på energin som finns i arenan. Det är en rysning att få vara en del av det mitt på planen där allt händer. Det går inte beskriva utan måste upplevas.